Här sitter jag med kopp te, ljus och tyst runt omkring en fredags kväll och tänkte dela med mig av lite tankar o framåt seende. Att pusha andra personer framåt är nog det finaste man kan göra.Se deras tankar som snurrar,deras mentala spärrar som byts från oro till handling och dom lyckas våga göra det dom varit rädda för att göra innan. Att ge dom ett hopp om egen förtroende på sig själva att växa. Jag själv lärt mig igenom att just det där att våga göra när du inte har en aning egentligen hur det kommer gå osv men du bara vågar gör det. Att från tanke till bara handling kan öppna många dörrar i och till självsäkerhet i många situationer. Att framförallt att just bara finnas där o ge varann just den där pushen som alla behöver på ett eller annat sätt ack
Så viktigt och så betydelsefullt och väldig viktigt. Att ge andra en väg framåt gör att man oxå växer som person och genom andras lycka och bedrifter blir man oxå glad och starkare, man hjälps åt och ger varann mentala pusselbitar och styrka. 1 vecka kvar till där jag vill vara igen. 2 veckor kvar till operation. Drömmen och siktet är 2019 att slippa springa på sjukan och jag ska hålla mig fysiskt hel hela 2019. Det är en bedrift bara det för att jag har oddsen emot mig. När man väl har bestämt sig men är osäker o rädslan tar över för att du helt enkelt är ovan och aldrig kanske inte ens gjort eller tänkt förut, tänk då på att våga visa för dig själv att det absolut inte skämmigt att be, ta hjälp tills du vågar helt själv göra det, samt att våga vara utanför komfortzonen. Det är tecken på styrka, inte svaghet. Man ska alltid våga visa sig svag för det är mänskligt och att styrka byggs från att vara svag och okunnig till just bli stark.